"Ready?" Sa Amy och log uppspelt. 
"Yepp!" Sa jag, och vi hoppade i den svarta taxin.
"I Can´t believe we´re here! In London!" Skrattade hon.
"Not me either" Sa jag, och skrattade jag med. Att vi , 2 bästa vänner, åkte till London tillsammans i 2 veckor var helt galet. Vi had eplanerat att shoppa, åka till Big Ben, London eye, ja överallt! Men varför vi egentligen åkte, var för att vi hade meet & Greet biljetter till One Direction!
Och Amys pappa hade fixat biljetter och allt, och så att vi kunde bo hos hans kompis, en dam som hade ett bed and breakfast här i London, men vi fick stanna 2 veckor istället för vanliga kunder som stannade en natt, 2 nätter ungefär.
"We are gonna have so much fun!" Sa jag, samtidigt som taxin rullade runt på Londons gator. Vi två var så himla uppspelta, det längsta bort vi hade vart tillsammans var en weekend i Stockholm, inte utomlands. Förrän nu.
Taxin stannade framför ett ljus beiget hus, med en knallröd liten dörr och smala, höga fönster.
"Here you go" Sa chauffören, och log mot oss.
"Thank you!" sa vi i kör och hoppade ut, och tog resväskorna, och taxin körde iväg.
Vi gick upp för trapporna. och Amy knackade på.
Fotsteg hördes, handtaget trycktes new, dörren öppnades och där stog en kvinna i kanske, 40, 45 års åldern med brunt kort fluffigt hår och log brett.
"Oh, you are Amy and..?" Sahon glatt.
"Zia, Im Zia" Sa jag och vi skakade hand. Hon flyttade sig ett steg inåt, så vi kunde komma in.
"You two are so welcome, oh, the room is upstairs, I´ll show you!" Sa on och vi fökjde efter henne upp för den bruna, knarriga trappan. Väggarna var ljusa, både ljus rosa, ljus gråa och beiga. Hon stannade framför en brun ekdörr, och gav oss nyckeln.
"The lunch is ready in 30 minutes" Hon log och gick ner, troligen mot köket.
Jag och Amy öppnade dörren, till ett jätte mysigt rum med 2 sängar, ett stort badrum och ett stort skåp för kläder, och ett skrivbord med en stor spegel.
"I´ll take this!" Tjöt Amy och sprang till ena sängen, närmast fönstret som ett litet barn.

Resten av dem 30 minuterna inann maten, höll vi på och packa upp, och var fortfarande som uppspelta kaniner som fått för mycket socker eller någonting. Garanterat var vi helt galna!

---